Röstning

Vid val fylls valurnorna med röstsedlar från medborgare som bland sig väljer vilka som ska fatta beslut om gemensamma ärenden.

I Finland ordnas riksdagsval och kommunalval vart fjärde år, Europaparlamentsval vart femte år och presidentval vart sjätte år. Det ordnas val också i föreningar, organisationer och företag när det behövs förtroendevalda för olika uppdrag och beslutsfattande organ.

Allmän och lika rösträtt

Allmän rösträtt innebär att alla medlemmar i ett samfund har rösträtt. Lika rösträtt innebär i sin tur att alla väljare har en röst som är lika mycket värd som alla andra röstberättigades röst.

Valhemlighet

Val är alltid hemliga. Ingen får veta vem väljaren har gett sin röst för eller om han eller hon har röstat blankt. Om väljaren över huvud taget har utövat sin rösträtt, dvs. om han eller hon alls har röstat, är dock inte hemligt.

Var och en ska själv lägga ner sin röstsedel i valurnan. Ingen kan ges fullmakt att rösta i en annans ställe.

Det personliga röstetalet avgör inte alltid vem som blir vald

I Finland använder vi oss av ett proportionellt valsätt i alla andra val än presidentvalet. Det är därför möjligt att en kandidat i t.ex. riksdagsvalet blir utan plats, även om han eller hon personligen har fått många röster, men det parti han eller hon ställer upp för inte har fått tillräckligt många röster för sin kandidatlista.  Varje partis (eller annan grupperings) andel av mandaten, alltså antal ledamöter, ska svara mot röstfördelningen i valet. Om partiet får tjugo procent av rösterna, bör det också få cirka tjugo procent av det antal riksdagsmandat som ska fördelas.

Det är bara presidentval som inte är proportionella i vårt land. Den av presidentkandidaterna som får flest röster blir alltså vald. Om ingen av kandidaterna får mer än hälften av rösterna i den första valomgången ordnas en andra valomgång mellan de två kandidater som fått flest röster i den första omgången.


Share on Facebook0Share on Google+0Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn0