1.6.2016

Tiina Etelämäki och Liisa Tiainen: Utgör äldre användare av digitala tjänster ett hot eller en möjlighet?

Även äldre människor kan lära sig att använda bra elektroniska tjänster. Foto: Centralförbundet för de gamlas väl, fotograf: Marja Haapio
Även äldre människor kan lära sig att använda bra elektroniska tjänster. Foto: Centralförbundet för de gamlas väl, fotograf: Marja Haapio

Många evenemang har under den senaste tiden inletts med orden ”data är dagens olja”. Tjänster digitaliseras, d.v.s. görs elektroniska, och deras verksamhetsprinciper analyseras och förnyas. Den allmänna ambitionen är att de tidigare tjänsterna bakom flera luckor ska sammanslås till en lucka, användarnas upplevelse ska göras smidigare, och samtidigt ska administrationen och praxisen förenklas. I första hand låter allt det här ju bra för kunden. Men det verkar ändå inte som om särskilt många instanser på allvar planerat att implementera tjänsterna.

Handledning och uppmuntran behövs

När det kommer till digitala tjänster är äldre människor i den allra svagaste ställningen. I Finland finns ca 500 000 personer över 65 år som inte använder datateknik. Dessutom finns det gott om äldre personer som nog använder datateknik, men som inte vågar använda elektroniska tjänster. Tjänsterna ska alltså inte endast erbjudas elektroniskt. Genom handledning och uppmuntran kunde man emellertid ta i bruk de elektroniska tjänsterna i mycket större utsträckning än nu.

Många äldre personer är intresserade av datateknik. De är vuxna människor som vill sköta sina ärenden själva. Människan lär sig nytt hela livet ut; även äldre människor kan lära sig att använda bra elektroniska tjänster. Tröskeln är ändå hög för att självmant lära sig att använda en ny apparat och teknologi. Därför behövs en handledare som hjälp, åtminstone till en början.

En bra handledare har inget emot ”dumma” frågor

Till exempel i Tavastehus har man gett handledning i användningen av tjänsten Min hälsa med goda resultat. I Miehikkälä och Virojoki har webbhandledningen för äldre personer bland annat tydligt ökat antalet nätbanksavtal i den lokala banken. Nyckelordet är en bra handledare. En bra handledare är lugn och uppmuntrande, och svarar även på dumma frågor. I alla de ovannämnda fallen har äldre personer fungerat som frivilliga webbhandledare. Bara man ännu kunde ge dem tillgång till demoversioner så att de kunde visa och handleda i användningen av elektroniska tjänster. En demomiljö skulle vara guld – eller till och med den ovannämnda oljan – värd.

Varje aktör behöver inte starta en egen handledningspunkt. De instanser som ansvarar för tjänsterna borde ändå se till att de elektroniska tjänsterna presenteras och handledning erbjuds för dem som redan fungerar som webbhandledare. Man kunde till och med ta med webbhandledarna då man utvecklar och testar nya tjänster – detta kunde leda till mer användarvänliga tjänster.

Läs mer:

Skribenterna Tiina Etelämäki och Liisa Tiainen arbetar med SeniorSurf-verksamheten inom Centralförbundet för de gamlas väl.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *