25.8.2016

Liban Ali Hersi: Kunskaper i eget modersmål stärker delaktigheten

Foto (c) Kuvatoimisto Gorilla
Foto (c) Kuvatoimisto Gorilla

Utan språkkunskaper är det svårt att delta i det civila samhällets verksamhet och påverka det samhälleliga beslutsfattandet. När det gäller åtgärder för att integrera invandrare betonas undervisningen i finska eller svenska, men det är minst lika viktigt att invandrarna har möjlighet att upprätthålla sitt eget modersmål.

Det egna modersmålet bidrar till individens förmåga att gestalta omvärlden och påverkar även utformningen av den individuella värdegrunden. Modersmålet är en viktig del av identitetsutvecklingen, eftersom språket också används för att föra kulturell tradition vidare från generation till generation. När invandrarna känner till sin egen språkliga och kulturella bakgrund är det lättare för dem att finna sin roll i samhället och inom sitt eget språksamfund.

Positiva erfarenheter såväl bland det egna språkliga och kulturella samfundet som bland majoritetsbefolkningen leder i allmänhet till att man sätter värde både på den egna och på den nya språkliga och kulturella omgivningen. På detta sätt upplever invandrarna inte heller att de skulle behöva förlora sin identitet på grund av den nya kulturen och det nya språket utan att de kan bekanta sig med landets språk, seder och värderingar i lugn och ro och i god anda.

Modersmålet är grunden till all inlärning

Modersmålsundervisning i minoritetsspråken är fortfarande ett ganska nytt fenomen i Finland. Invandrarnas modersmålsundervisning ska inte ske avskilt utanför all annan verksamhet utan samhället ska ge utrymme för invandrarspråken. Invandrarna ska uppmuntras att använda och utveckla sina modersmålskunskaper i både offentliga och privata sammanhang. Till exempel i läroplanen för den grundläggande utbildningen som träder i kraft i höst har man beaktat möjligheterna att få undervisning i det egna modersmålet i högre grad än tidigare. Samhället ska ge en tydlig signal om att den kulturella mångfalden och flerspråkigheten är en fördel och en nyttig resurs för hela befolkningen i den allt mer globaliserade världen.

Modersmålsundervisningen omfattar även förmedling av kulturella värden, seder och världsåskådningsfrågor. I kulturundervisningen måste lärarna dock kunna relatera den kulturella värdegrunden i ett annat land till de finländska värderingarna. Bristande kunskaper i att bedöma skillnaderna i den egna kulturen och majoritetsbefolkningens värderingar kan leda till osäkerhet i valsituationer och i interaktionen mellan olika befolkningsgrupper samt minska invandrarnas självbestämmanderätt. Tillräckliga kunskaper om den egna kulturella och språkliga bakgrunden och majoritetsbefolkningens värderingar och språk ger ungdomar bättre förutsättningar att förstå och analysera såväl sitt eget samfunds som majoritetsbefolkningens värdegrund och tänkande.

Kännedom om den egna språkliga och kulturella bakgrunden ökar känslan av delaktighet i det samhälle man bor i

Det är viktigt att kunna gestalta frågor som gäller vardagslivet och samhälleliga fenomen utifrån sitt eget modersmål. Förmågan att förstå innebörden av olika begrepp stärker känslan av delaktighet och ger bättre möjligheter att delta i den samhälleliga debatten och beslutsfattandet.   Därför ska fenomen och begrepp som hör till den finska kulturen vara bekanta även på invandrarnas eget språk. För utlänningar berättas det i allmänhet om den finländska bastukulturen och om finsk ”sisu”, men när det gäller invandrare är det också viktigt att förklara vad som avses till exempel med utkomstskydd för arbetslösa, könsneutral äktenskapslag, glastak, hållbar utveckling och social- och hälsovårdsreformen.

Information om aktuella frågor bör finnas tillgänglig på minoritetsspråken så att alla som bor i Finland har möjlighet att följa den offentliga debatten och få veta vad som händer i samhället. Genom att information produceras på invandrarnas eget språk får de möjlighet att identifiera sig med majoritetsbefolkningens kultur utan goda kunskaper i finska eller svenska. Om den samhälleliga debatten förs och information ges enbart på finska eller svenska blir de personer som inte har tillräckliga språkkunskaper utanför. I ett mångkulturellt demokratiskt samhälle är det viktigt att beakta hela befolkningens språkliga utgångspunkter för att främja allas möjligheter till delaktighet.

Skribenten Liban Ali Hersi arbetar som specialsakkunig vid Institutet för de inhemska språken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Share on Facebook0Share on Google+0Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn0